fredag, februari 25, 2011

Dag 5 Min son

Milo 4 1/2 månad


Ja min älskade lilla son. Inte trodde jag att man kunde känna såhär för en liten person men jag får helt enkelt erkänna att jag känner så som alla försökte förklara för mig att jag skulle göra men jag inte förstod. Oändlig kärlek och oro att något ska hända. Jag orolig? Nej jag brukar vara kolugn när det gäller det mesta men nu oroar jag mig för allt möjligt.

Milo somnar nu mellan 19.30-21. Jag tycker det är jätte skönt att få lite tid själv med sambon, men härom kvällen kom vi på varandra med att sitta och fundera på om Milo verkligen hade det bra där i sovrummet, andas han? Vi var tvungna att gå och titta och där låg han som en ängel med armarna över huvudet och snussade. Vilken kärlek. Jag tror dessutom att vi har haft tur. Sen han föddes har vi haft 3 nätter då det varit lite skrik i nån timme annars har han sovit som en stock. Oftast är han nöjd och glad, bara han får vara med. Han har nu vid snart 6 månaders ålder fått tänder, rullar omkring på golvet, vänder sig till höger och vänster, kan nästan sitta själv, går (eller glider kanske) omkring med sin gåstol, äter både vanlig mat och gröt och ammas. Välling ska vi introducera till helgen. Han plockar med saker och undersöker. Är nyfiken.

Älskar dig lilla Milo!

Inga kommentarer: